Vad är talböcker?

Talböcker framställs med stöd av en inskränkning i upphovsrättslagen (URL 17 §). Det innebär att bibliotek och vissa organisationer får med stöd av lagen göra inläsningar av redan utgivna litterära verk för utlåning till personer med syn- och annan läsnedsättning. Detta sker utan tillstånd från de berörda upphovspersonerna, som dock ska underrättas om att en inläsning av deras verk planeras och som har rätt till ersättning.

Talböcker får inte säljas eller lånas ut till allmänheten och ska därmed inte förväxlas med ljudböcker som är kommersiella produkter.

En talbok kan läsas in med hjälp av en professionell inläsare men ibland kan även talsyntes användas.

Vad är talboksersättning?

För att kompensera upphovspersoner för inskränkningen i ensamrätten anslår riksdagen medel till ersättning åt de litterära upphovspersonerna. Dessa medel betalas ut till Sveriges Författarförbund, som fördelar dem med hjälp av de rapporter om inspelade och kopierade talböcker som förbundet varje år samlar in från talboksframställarna genom ALIS. Författarförbundet har också formulerat de bestämmelser som gäller för beräkningen och fördelningen av talboksmedlen, och som i stora delar är utformade med biblioteksersättningen som förebild.

Det är viktigt att man inte blandar ihop talboksersättningen med ljudboksersättningen. En talbok tas fram för att underlätta för personer med läsnedsättning och finansieras med offentliga medel. En ljudbok som lånas ingår istället i systemet för biblioteksersättning, som betalas ut av Sveriges Författarfond, SvFF. Nedan följer en detaljerad redogörelse för vad som utgör talboksersättning och hur den beräknas och utbetalas.

Vem får talboksersättning?

Ersättning utgår till författare som skriver på svenska, till översättare som översätter till svenska, och till författare och översättare som är fast bosatta i Sverige. Fördelningen sker enligt samma principer som gäller för Sveriges Författarfonds fördelning av statistiskt beräknade författar- och översättarpenningar. Redaktörer, utgivare och personer som har bearbetat andras verk får inte talboksersättning. För verk som har mer än tre författare eller översättare utbetalas ingen ersättning. När en ersättningsberättigad upphovsperson avlider övergår rätten till arvingarna och gäller sedan intill utgången av det sjuttionde året efter dennas död.

Ersättningens storlek

Till skillnad från biblioteksersättningen är talboksersättningen inte ett resultat av en förhandling mellan Författarförbundet och staten. Istället anvisar staten genom regeringen varje år medel till talboksersättningen i ett så kallat regleringsbrev. Regleringsbrevet kommer vanligen i december månad. Upplägget i regleringsbrevet är sådant att regeringen bestämmer en fast summa som ska fördelas mellan de upphovspersoner vars verk har blivit talböcker under ett visst år. Till detta kommer en annan bestämd summa som förbundet har tillåtelse att använda för kostnader kring administrationen av utbetalningarna.

Till beloppet för det aktuella året läggs också eventuellt preskriberat belopp. Fördelad talboksersättning ligger kvar i fem år. Om ersättningen därefter inte har kunnat betalas ut (normalt därför att upphovspersonen inte har gått att nå för betalning) så läggs den år sex till det totala beloppet och kommer på det sättet upphovsmannakollektivet till del.

Fördelning av talboksersättningen

Eftersom talboksersättningen utbetalas från staten i en klumpsumma som inte är beroende av antalet framställda talböcker, måste ersättningen på något sätt fördelas mellan de upphovspersoner vars verk har blivit talböcker. Det sker genom att man räknar ut en så kallad multipel, som sedan kopplas till verkets längd och det antal exemplar som verket har framställts i. Dessa faktorer spelar in vid framtagandet av multipeln:

Den ersättning som sedan räknas fram per verk delas av de författare/översättare som ingår i verket.

Multipelns storlek beror alltså på hur många (och hur långa) talböcker som har framställts under året, liksom vilken typ av verk det rör sig om, det vill säga hur många ersättningsenheter som har rapporterats in från talboksframställarna.

Antal ersättningsenheter delas sedan på det fördelningsbara beloppet, som alltså består av ersättningen för det aktuella året, samt eventuella preskriberade medel som har återförts.

Ersättningen till de personer som inte kommer upp i 100 enheter betalas inte ut alls. Minsta utbetalning är 500 SEK. De som överstiger 100 enheter men inte kommer upp i 500 SEK sparas till nästa år.

Utbetalning

Utbetalning av talboksersättningen sker genom ALIS, på uppdrag av Författarförbundet, och i enlighet med rapporter med lånstatistik från de olika framställarna. För att kontrollera hur ett verk rapporteras till ALIS, se Legimus hemsida.

Man behöver inte ansluta sina rättigheter till ALIS för att få talboksersättning. Ersättning för användning av talbok utgår året efter att den producerats. Det går inte att på förhand avgöra hur stor ersättningen blir då det är beroende av i vilken omfattning boken efterfrågas.   

Ersättningarna är personliga och kan inte överlåtas och kan därför inte betalas ut till ett bolag. De är skattepliktiga, samt pensions– och sjukpenninggrundande. Mottagarna måste själva betala sociala avgifter på de belopp de erhåller. Ersättningarna är inte momspliktiga.

Processen från framställd talbok till utbetalning går till ungefär såhär

En talboksframställare beslutar sig för att framställa en talbok med stöd av inskränkningen i Upphovsrättslagen. I enlighet med lagtexten skickas information om detta till upphovspersonen. Talboksutskick från den största talboksframställaren, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), går även de via ALIS.

Året efter framställningen rapporteras antal producerade enheter till ALIS från de olika framställarna. Därefter sker en omfattande bearbetning av rapporterna, som består av hundratusentals rader. Detta sker för att få fram rätt antal ersättningsenheter och därmed kunna ta fram multipeln. Rätt antal ersättningsenheter ska också kopplas till rätt upphovsperson för att ersättningen senare ska kunna betalas ut efter att beslut om multipeln fattats i Författarförbundets styrelse.

Oktober/November: Författarförbundets styrelse beslutar om multipelns storlek.

December: Utbetalningar sker genom att de upphovspersoner som matchas i ALIS system – det vill säga där ALIS har namn och betalningsuppgifter – får sin ersättning först. För de personer som har uppgett felaktiga kontouppgifter studsar betalningen och de måste utredas separat och nya kontouppgifter inhämtas. Efter att studsarna har utretts inhämtas kontouppgifter till de upphovspersoner som inte redan finns i ALIS register. Samtidigt sker arbetet med att manuellt identifiera och matcha de rapporterade namn och verk som av olika anledningar behöver utredas.