Om upphovsrätt

Om upphovsrätt

  • 2021-03-302024-06-12
  • av alis

I och med att ett litterärt verk skapas uppstår upphovsrätt till verket. Detta sker automatiskt, och kräver ingen föregående registrering hos myndighet eller dylikt. Upphovsrätten omfattar bland annat den ensamrätt som ger upphovspersonen rätt till ersättning vid användning av verket.

Här hittar du vanliga frågor och svar med information om upphovsrätt, undantagen från ensamrätten samt information om ALIS medverkan i samtal och föreläsningar.

Allmänna frågor

Den eller de personer som skapat ett verk har automatiskt upphovsrätt till verket. I det fall ett verk har flera upphovspersoner, exempelvis författare och översättare krävs bådas tillstånd för att få använda verket.

Skyddet uppkommer formlöst i och med verkets tillkomst, utan krav på registrering eller liknande handling. Upphovsrätten skiljer sig alltså från patent- och varumärkesrätten där registrering hos myndighet är det vanligast förekommande sättet att förvärva en ensamrätt.

Upphovsrätten består av en ekonomisk del och en ideell del.

Den ekonomiska delen innebär en ensamrätt för upphovspersonen att bestämma var, hur och på vilket sätt hens verk får användas. Upphovsrättslagen formulerar detta som en ensamrätt att framställa exemplar och att tillgängliggöra verket för allmänheten. Upphovspersonen måste som huvudregel därför ge sin tillåtelse varje gång någon vill använda hens verk. Detta gäller oavsett i vilken omfattning eller i vilket syfte användningen sker. På basis av denna ensamrätt kan upphovspersonen begära ersättning för att verket ska få användas.

Den ideella delen består i sin tur av två delar, dels rätten att bli namngiven och dels en rättslig möjlighet att motsätta sig ändringar eller tillgängliggöranden i sådan form eller i sådant sammanhang som kan anses kränka upphovspersonens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

Upphovsrätten gäller 70 år efter året för upphovspersonens bortgång. Därefter står det fritt att använda verket utan tillstånd, men med respekt för den ideella rätten.

Upphovsrätt går i arv enligt vanliga arvsregler, så vill man använda ett upphovsrättsligt skyddat verk skrivet av en avliden författare behöver man inhämta tillstånd från den/de som ärvt upphovsrätten. Finns det fler arvingar behövs tillstånd från samtliga. Läs mer om ärvda rättigheter här.

Copyrightmärkning, eller symbolen ©, som vanligen åtföljs av upphovspersonen/rättighetshavarens namn och året för verkets första utgivning, har ingen egentlig juridisk betydelse för vem som innehar upphovsrätten till verket. Märkningen kan vara en bra information/upplysning, men som sådan kan den också vara inaktuell. Man har som användare av ett upphovsrättsligt skyddat verk enligt lag alltid ett eget ansvar att inhämta tillstånd från den som enligt lag innehar upphovsrätten till dags dato, oavsett förekomsten av märkning.

Jag vill använda någon annans verk – hur fungerar det?

Huvudregeln är att all användning av ett upphovsrättsligt skyddat verk kräver tillstånd. Detta på grund av den ensamrätt till verket som tillfaller upphovspersonen i och med att verket skapas. Ensamrätten omfattar bland annat, men inte uteslutande, rätten till publicering, offentligt framförande, översättning och annan bearbetning av verket. För litterära verk gäller den under hela upphovspersonens liv och i 70 år efter upphovspersonens bortgång.

Huvudregeln enligt lag är att all användning av litterära verk kräver tillstånd från upphovspersonen. Är upphovspersonen ansluten till ALIS kan vi hjälpa till med en licensiering. I vissa undantagsfall som anges i upphovsrättslagen behövs inget tillstånd i förväg. Se mer om detta nedan.

Rätten till översättningar och andra bearbetningar är beroende av rätten till originalverket. Det innebär att man behöver tillstånd för att få översätta eller på annat sätt bearbeta ett upphovsrättsligt skyddat verk.

För att få använda en översättning krävs tillstånd både från upphovspersonen till originalverket och översättaren. Detsamma gäller för andra bearbetade verk. Flera upphovspersoner kan alltså ha upphovsrätt till ett och samma verk.

Exempel 1: Jag vill använda ett utdrag ur en översättning av ett verk som skrevs på 1960-talet, vars författare fortfarande är i livet. Även personen som översatt texten lever. För att få använda översättningen krävs tillstånd från såväl ursprungsförfattaren som översättaren.

Exempel 2: Jag vill använda mig av en översättning av ett verk från 1700-talet. Författaren till originalverket gick bort för mer än 70 år sedan och upphovsrätten gäller inte längre för originalverket. Det har dock inte förflutit mer än 70 år sedan översättarens bortgång och därför krävs tillstånd från översättaren för att få använda översättningen.

ALIS företräder endast svenska upphovspersoner och kan därför inte förmedla kontakter till utländska författare/översättare.

Läs mer om tillstånd.

Upphovsrätten är teknikneutral, så korta svaret är att samma principer gäller oavsett hur eller var man vill använda ett upphovsrättsligt skyddat verk.

Upphovsrättsliga begrepp

Ett verk är en konstnärlig eller litterär prestation som skyddas av upphovsrätt.

Ett litterärt verk i juridisk mening är huvudsakligen en text som, oavsett språkets art och beskaffenhet, kan anses förmedla någon information, såsom exempelvis men inte uteslutande, romaner, dikter, pjäser, journalistiska artiklar och fackböcker.

Litterära verk åtnjuter upphovsrättsligt skydd om verket uppnår verkshöjd, d.v.s. en tillräckligt hög grad av originalitet. Verket ska vara originellt i det avseendet att det är ett resultat av upphovspersonens självständiga och intellektuella skapande. Frågan om ett verk uppnår verkshöjd måste bedömas i varje enskilt fall. En verkshöjdbedömning är inte detsamma som en kvalitetsbedömning och således kan även texter som enligt en subjektiv bedömning uppfattas som ”dåliga” ha verkshöjd.

Upphovsrättsligt skydd tillkommer verket i dess konkreta form och alltså inte till den bakomliggande idén. Idén måste ha realiserats och antagit en viss form. Till exempel kan vem som helst ha en idé om att skriva en bok om en person eller händelse, men det är den eventuella boken, resultatet från idén, som kan skyddas av upphovsrätt.

I Sverige ställs inte höga krav för att uppnå verkshöjd, men beroende av graden på verkets originalitet kan omfånget för vad som skyddas variera.

En ljudbok är en för kommersiellt syfte inläst bok som likt andra nyttjanden kräver tillstånd av upphovspersonen. En talbok däremot, är en ljudupptagning som framställs på basis av en inskränkning i upphovspersonens ensamrätt. Denna inskränkning stadgas i 17 § och 17 a § upphovsrättslagen och ger myndigheter och organisationer, under vissa förutsättningar, en rätt att framställa ljudupptagningar av utgivna verk för personer med syn- eller annan läsnedsättning.

Det är med stöd av denna bestämmelse som Myndigheten för tillgängliga medier kan framställa talböcker för personer med läsnedsättning. Talböckerna distribueras via Legimus. En statliga ekonomisk kompensation för tillgängliggörande är talboksersättningen som administreras av Författarförbundet i samarbete med ALIS.

En primäranvändning eller ett primäravtal tar sikte på den första upplåtelsen som reglerar ett upphovsrättsligt förfogande över ett visst verk, till exempel avtalet om den första utgivningen, det första framförande eller den första produktionen för film eller television. Det som inte uttryckligen upplåts genom primäravtalet är fritt att upplåta till annan och kan kallas vidareanvändning eller sekundäranvändning. När primäravtalet har löpt ut eller sagts upp är även de tidigare upplåtna rättigheterna fria att upplåtna på nytt, varför även termer som återutgivning eller nyutgivning brukar användas.

En avtalslicens är ett avtal som träffats mellan användare av upphovsrättsligt skyddade verk och en organisation som företräder ett flertal svenska upphovspersoner på det specifika området. ALIS är en sådan organisation som är representativ och som tecknar avtalslicenser på textområdet. Avtalslicensen innebär att ett visst användande är tillåtet utan tillstånd från varje enskild rättighetshavare. Avtalslicensmodellen har sin grund i upphovsrättslagen och syftar till att möjliggöra licensering i situationer när ett stort antal verk nyttjas och det svårt, nästintill omöjligt, att reglera användandet genom individuella avtal. En avtalslicens omfattar upphovspersoner som är anslutna till ALIS, men även sådana som inte är det (samt utländska upphovspersoner). Man brukar säga att avtalet får en utsträckt verkan. ALIS avtalslicenser har finns samlade här med övriga utbetalningar som vi administrerar.

En upphovsperson som inte företräds av ALIS kan lämna förbud mot användning av dennes verk i ett avtalslicensavtal. Syftet med denna möjlighet är att skydda så kallade utanförstående att mot sin vilja omfattas av licensen.

Upphovspersonens ensamrätt till sitt verk begränsas av ett antal undantag i upphovsrättslagens andra kapitel. Dessa finns till för att balansera upphovspersonens ensamrätt mot allmänhetens intresse av att i vissa fall få använda verk utan tillstånd från upphovspersonen. Även om ett visst användande träffas av ett undantag ska upphovspersonens ideella rätt till verket alltid respekteras, och upphovspersonens namn anges.

Ett av de för allmänheten kanske mest betydelsefulla undantagen från upphovspersonens ensamrätt finns i upphovsrättslagens 12§ och handlar om rätten att kopiera ett verk för privat bruk. Med privat bruk menas att användningen av verket inte ska ha att göra med någon slags kommersiell eller professionell verksamhet. Att använda ett verk hemma på fritiden anses således vara privat bruk. Om verket visas upp på en arbetsplats är det inte privat bruk.

Rätten att kopiera är begränsad till ett eller ett fåtal exemplar. Denna begränsning tydliggör ytterligare att undantaget endast medger kopiering för just privat bruk. När det gäller rätten att kopiera litterära verk begränsar lagen även hur stor andel av verket som får kopieras. Det är inte tillåtet att kopiera hela eller större delen av en bok, men man har rätt att kopiera ett begränsat stycke, som en sida eller ett kapitel. Dikter, sångtexter och andra litterära verk av begränsad omfattning får kopieras i sin helhet.

För att inte hindra det fria utbytet av åsikter och saklig information i den allmänna debatten är citaträtten undantagen upphovspersonens ensamrätt enligt upphovsrättslagens 22§. Man får endast citera ur verk som är offentliggjorda, och detta ska göras enligt god sed. God sed innebär här att citatet ska ha någon slags relevans, som hjälpmedel för den egna texten. Man brukar tala om att citatet ska ha ett lojalt syfte. Används ett citat för att kritisera en text anses detta normalt uppfylla kravet på lojalt syfte, oavsett om kritiken är positiv eller negativ. Om man använder ett citat för att locka uppmärksamhet till eller förhöja kvalitén på sin egen text anses citatet inte ha ett lojalt syfte.

Det saknas en exakt, generell gräns för hur mycket man får citera. Det heter att det får ske i den omfattning som motiveras av ändamålet, beroende på sammanhanget kan vad som är berättigat variera mellan ett fåtal ord till åtskilliga rader. Generellt kan sägas att man bör följa vad som är vedertaget för det sammanhang man uttrycker sig i. I vetenskapliga fackpublikationer är det exempelvis kutym med längre citat än vad som är fallet i kvällstidningar.

När man citerar någon annans verk ska upphovspersonens ideella rätt alltid respekteras. Detta sker exempelvis genom att man anger upphovspersonens namn och hänvisar till vilket verk ett citat är hämtat från, samt genom att citatet inte används i ett kränkande sammanhang. Det är inte heller tillåtet att ändra i citat på annat vis än att exempelvis förkorta ord med vedertagna förkortningar.

Speciella upphovsrättsliga regler gäller för verk som utgörs av eller ingår i allmänna handlingar. Följande typer av allmänna handlingar omfattas inte av upphovsrätt:

• Författningstexter
• Domar, allmänna råd och yttranden från myndigheter
• Myndighetsbeslut

Vissa sammanställningar som myndigheter ger ut, såsom handböcker, lagkommentarer och en del informationsmaterial omfattas inte heller av upphovsrättslig ensamrätt. Upphovspersonens ideella rätt måste ändå respekteras, och man ska alltså ange källa när man använder sig av materialet.

Följande typer av verk omfattas av upphovsrätt trots att de utgör eller ingår i en allmän handling:

• Kartor
• Tekniska förebilder
• Datorprogram
• Verk som skapats för undervisning
• Verk som är resultatet av vetenskaplig forskning
• Alster av bildkonst
• Musikaliska verk
• Diktverk
• Verk av vilka exemplar, genom en myndighets försorg, tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet.

De allmänna biblioteken och arkiven har genom ett undantag i upphovsrättslagens 16§ rätt att kopiera ur skyddade verk. Bestämmelsen medger rätt att framställa kopior för att tillgodose önskemål från enskilda besökare, och tar sikte på situationer när det är olämpligt att låna ut originalverket, exempelvis när verket är mycket gammalt och fragilt. Man har också rätt att kopiera för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål, samt för användning i läsapparater.

Att tillgängliggöra verk som är anpassade för personer med syn- eller annan läsnedsättning är enligt 17§ff undantaget upphovsrättslagens bestämmelser om ensamrätt. Detta ska ske utan förvärvssyfte och utifrån behov och kan till exempel handla om:

• Inläst text (talböcker)
• Stor stil
• Lättläst text
• Elektronisk text
• Punktskrift
• Teckenspråk

Bibliotek och andra behöriga organ organisationer som benämns i upphovsrättslagen har alltså rätt att göra ljudupptagningar av verk i detta syfte. Det är med stöd av dessa bestämmelser som Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, kan framställa talböcker för personer med läsnedsättning.

Till denna undantagsbestämmelse följer regler om att ersättning till upphovspersonen ska utgå.

ALIS jurister arbetar med upphovsrätt på textområdet och besitter stor kunskap om detta men även om upphovsrättens roll på kulturskaparområdet i dess helhet. Under åren har representanter från ALIS hållit i seminarier, samtal kring och föreläsningar om ämnet – anpassat för olika typer av verksamheter, såväl som för skola, bibliotek och företag.

Hör gärna av dig till oss om du och din verksamhet ofta har funderingar kring vad som gäller er i allmänhet eller om ni har specifika önskemål om ALIS deltagande under konferensdagar.

Skicka en intresseanmälan till juridik(at)alis.org, och berätta vilken typ av föreläsning ni är intresserade av så återkommer vi med vad vi kan erbjuda. Vi är måna om att hitta lösningar som är givande för såväl er som för oss.

Samtal om upphovsrättens roll på digitala plattformar mellan ALIS jurist Astrid Nymansson och Jack Werner.

ALIS jurist Julia Elmes medverkar i podcasten Örnen&Kråkan i ett samtal med Magnus William-Olsson om vad poesi är nuförtiden.

ALIS medverkar i Ekot om den historiska utbetalningen av ersättningar från användning av textverk i dödsannonser.

ALIS medverkar i reportage i Studio1 om arbetet kring, och vikten av, att upphovspersoner nu får ersättning när deras verk används i dödsannonser.