Nyhet
ALIS kansli har stängt från och med nästa vecka (v 28) fram till vecka 31. Vi är alltså tillbaka på telefontider och besvarar mejl från och med den 7 augusti.
Vi hoppas ni får en trevlig sommar med mycket läsning!
Nyhet
ALIS-priset delas årligen ut till någon som gjort viktiga insatser för upphovsrätten.
Nu öppnar vi nomineringsprocessen inför 2023 års pris. Har du förslag på någon som på ett eller annat sätt stått upp för upphovsrätten i något sammanhang, skicka in ditt förslag till alispriset@alis.org senast 11 april 2023. Såväl privatpersoner som organisationer kan nominera. Och såväl enskilda som organisationer kan nomineras. Nomineringen ska innehålla en tydlig motivering på max 750 tecken, där kandidatens insatser för upphovsrätten kort beskrivs.
ALIS styrelse utser pristagaren eller pristagarna och tillkännager beslutet i samband med prisutdelningen under hösten 2023.
Prissumman är 25 000 kronor.
För att se tidigare års pristagare, klicka här. Du kan även ta del av 2022-års prisceremoni.
Nyhet
Måndag den 12 dec 2022 delade vi ut ALIS upphovsrättspris till filmaren och producenten Ove Renqvist för att framgångsrikt ha stridit mot Stockholms kommun och blivit tillerkänt en skälig ersättning för nyttjandet av dokumentärfilmerna ”En blick på Hötorgscity” och ”Gamla Tennstopet”.
Likt en David tog han strid mot jätten Stockholms stad
Och likt David som fick Goliat på fall
Gick också Ove Renqvist segrande ur striden
Det blev en dyrköpt läxa för kommunen
Men de har sig själva att skylla
Med dryga böter skall den straffas
Som låtsas glömma bort
Lagen om alla konstnärers upphovsrätt”
Ur Gertrud Larssons motivering
Det blev en fin ceremoni och tillställning där Ove Renqvist berättade om skapandet av filmerna och om personerna som förkommer i filmmiljöerna. Filmerna har ett stort kulturhistoriskt värde då de ger en inblick i Stockholms krogbransch och omdaningen av Stockholms city och Klarakvarteren.
Nyhet
Filmaren och producenten Ove Renqvist tilldelas 2022 års ALIS-pris för att framgångsrikt ha stridit mot Stockholms kommun för en skälig ersättning för nyttjandet av dokumentärfilmerna ”En blick på Hötorgscity” och ”Gamla Tennstopet”.
Ove Renqvist fick först delvis rätt i Patent- och marknadsdomstolen, men tyckte att den ersättning han tilldömdes var oskäligt låg. Han överklagade, och lyckades i Patent- och marknadsöverdomstolen få ersättningen mer än åttafaldigad.
Ove Renqvist har kämpat för värdet på sin egen upphovsrätt, men hans framgång har också betydelse för andra. Ersättningsnivåerna för upphovsrätt är under ständigt ifrågasättande på alla kulturområden, så varje rättsligt fastställande av skäliga nivåer är ytterst viktigt,”
säger Eduard Pröckl, ALIS ordförande.
Dokumentären ”En blick på Hötorgscity” skapades 1962 av Ove Renqvist och Lars Wennberg. Dokumentären ”Gamla Tennstopet” producerades av Ove Renqvist 1965 sponsrad av Stockholms stadsmuseum. Kopior av filmerna har sålts till respektive levererats till Stockholms stadsmuseum. Utan tillstånd från upphovspersonerna digitaliserades båda filmerna omkring 2009 och lades ut på webbplatsen Stockholmskällan. Ove Renqvist upptäckte intrånget 2016. Han kontaktade Stockholms stadsmuseum, som tog ner filmerna men inte godtog upphovspersonernas krav på ersättning.
Ingen ersättning skulle alls utgå enligt Stadsmuseum vid kontakter med mejl. Då återstod bara att stämma Stockholms kommun,”
säger Ove Renqvist.
Målet i Patent- och marknadsdomstolen avgjordes till Ove Renqvists fördel på några punkter, och Stockholms kommun dömdes att betala 30 000 kr för intrånget. Men det tyckte Ove Renqvist var oskäligt lågt. Han överklagade och drev målet själv i Patent- och marknadsöverdomstolen. Med stöd av ersättningsnivåer i branschen krävde han en betydligt högre ersättning, och fick rätt. I juni 2022 fastställde domstolen ersättningen till 252 000 kronor.
Ersättningen är rimlig och skälig sett mot att filmverken, som har ett stort kulturhistoriskt värde, legat på internet i 7 år och visats 10 000 gånger olovligen. Stockholms kommun har ifrågasatt såväl värdet på upphovsrätten som ett av filmverkens originalitet. Domen bekräftar praxis om skälig ersättning och visar på att Ove Renqvist har förberett sin sak och kämpat för sin upphovsrätt på ett föredömligt sätt,”
säger ALIS verksamhetschef Helen Asker, som också är sammankallande i priskommittén.
ALIS-priset delas i år ut för tjugoförsta gången. Beslut om pristagare tas, efter förslag från priskommittén, av ALIS styrelse. Även om ALIS enbart verkar på litteraturområdet omfattar ALIS-priset alla kulturområden. Priset går till upphovspersoner eller andra som hävdat och kämpat för sin egen upphovsrätt, eller som gjort viktiga insatser för att stärka upphovsrätten. Prissumman är 25 000 kronor, och årets pris delas ut den 12 december.
2021 – Mikael Olsson Petra Gipp
2020 – Jack Werner
2019 – Molly Sandén
2018 – Katrin Byréus
2017 – Margareta Eklöf
2016 – Frilans Riks
2015 – Union of Belarusian Writers
2014 – Cristina Gottfridsson
2013 – Ing-Mari Gustafsson, Paul Håkansson, Lars Melin, Björn Nilsson, Jan Trost och Olle Vejde
2012 – Stefan Lindgren
2011 – Astrid Lindgrens arvingar
2010 – Bob Hanson
2009 – Carina Rydberg och Dick Harrison
2008 – Ulrika Wallenström
2007 – Den danska organisationen Samrådet for ophavsret
2006 – Per & Astrid Björgell
2005 – Claes Eriksson och Vilgot Sjöman & Karin Lidén, SvD:s journalistklubb
2004 – Astrid Jägfeldt och Journalistklubben på Skånska Dagbladet
2003 – Mårten Blomqvist och Magnus Carlsson
2002 – Clas Thor, Mian Lodalen, Lennart Hellsing, Kerstin Hallert, CJ Charpentier och Hans Hederberg
Nyhet
Dessvärre behöver vi meddela att vi är sena med höstens utbetalningsarbete. För att behålla en effektiv administration kommer vi under de närmaste månaderna prioritera att bearbeta ersättningar så långt det är möjligt för att betala ut så mycket som möjligt vid ett och samma tillfälle. Vi planerar att ha extra utbetalningar under nästa år för att komma ikapp med utbetalningsarbetet.
En god nyhet är att talboksersättningen kommer att betalas ut redan under december månad, med en extra-utbetalning under februari månad.
De avtal som påverkas är Copydan, Nationella proven, SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus.
Frågor om utbetalningsarbetet besvaras av ALIS verksamhetschef Helen Asker, telefon, 070-642 18 65, eller mejl: helen.asker(at)alis.org.
En överblick över årets ordinarie utbetalningar finns på denna sida.
2019
Genom ett nytt avtal mellan SBF och ALIS kommer SBF att kunna erbjuda sina kunder fri tillgång till lyrik i dödsannonser. Avtalet garanterar att upphovspersonerna till verser som används i dödsannonser får ersättning för sina verk.
– Vi är mycket nöjda med att kunna erbjuda våra kunder fri tillgång till hela lyrikskatten, samtidigt som det känns bra att upphovspersonerna får ersättning, säger SBFs förbundsdirektör Ulf Lernéus.
Frågan om hur upphovsrättsfrågan ska hanteras har diskuterats i branschen under ett antal år. Efter framstötar från rättighetshavarsidan har begravningsbyråernas organisationer slutat föreslå skyddade verk i dödsannonser. I stället har man erbjudit verser ur bibeln och dikter där man haft tillstånd av upphovspersonen. Trots det publiceras varje år flera tusen dödsannonser med dikter som är skyddade av upphovsrätt och ändå används utan tillstånd.
– Juridiskt sett har det här varit otillåtet. Vi förstår att man inte vill bråka med sörjande om en vers i en annons men om vi vill ha litteraturen och poesin behöver faktiskt de som skapar den, och ofta har det som enda levebröd, ha ersättning för sitt arbete varje gång det används. I vårt samhälle är systemet med upphovsrätt en viktig del i att hålla litteraturskapandet vid liv. Det här är en fråga som ALIS återkommande har diskuterat med begravningsbranschen, och jag är mycket nöjd med de konstruktiva förhandlingar med SBF som nu lett fram till ett avtal, säger ALIS ordförande Eduard Pröckl.
Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) organiserar 433 privatägda begravningsbyråer och står, via servicebolaget MSAB, även bakom webbplatsen familjesidan.se, som sedan 2007 publicerar dödsannonser från begravningsbyråer i hela landet.
Kontakt: SBF Förbundsdirektör Ulf Lernéus 0703496565
ALIS är en upphovsrättsorganisation som på uppdrag förvaltar anslutna upphovspersoners litterära rättigheter. I uppdraget ingår bland annat att träffa såväl individuella som kollektiva avtal om vidareanvändning av litterära verk. ALIS är stiftat av Sveriges Författarförbund, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Läromedelsförfattares Förbund och Sveriges Dramatikerförbund.
Kontakt: ALIS Verksamhetschef Helen Asker 0706421865, ALIS Ordförande Eduard Pröckl 0707726011
2019
Vinnarna av årets läromedelsförfattarpris Lärkan och debutantpris Lärkungen är utsedda!
Sveriges Läromedelsförfattares Förbund har presenterat vinnarna av årets prestigefyllda läromedelsförfattarpris Lärkan 2019, och debutantpris Lärkungen 2019. Lärkan delas ut i sex kategorier, i varje kategori är priset 50 000 kronor. För Lärkungen är priset 25 000 kr.
Priserna delas ut den 27 september kl. 12.00, på Lärarscenen på Bokmässan i Göteborg.
Vinnare
Årets debutantpris Lärkungen tilldelas Märta Glaveby.
Årets Lärkanpris i kategori Förskola tilldelas Anna Hansson.
Årets Lärkanpris i kategori Lågstadium tilldelas Anna Nordh-Ericsson och Ingmarie Lundhäll.
Årets Lärkanpris i kategori Mellanstadium tilldelas Torsten Bengtsson.
Årets Lärkanpris i kategori Högstadium tilldelas Synnöve Carlsson.
Årets Lärkanpris i kategori Gymnasium tilldelas Lena Alfredsson och Hans Heikne.
Årets Lärkanpris i kategori Universitet/Högskola tilldelas John Steinberg.
Prismotiveringarna presenteras vid prisutdelningen.
Om Lärkan och Lärkungen Lärkan
SLFF:s läromedelsförfattarpriser är avsedda att uppmärksamma läromedlens roll i utbildningssystemet. SLFF vill premiera gott författarskap och stärka läromedelsförfattarnas ställning som viktiga kulturbärare.
Lärkungen: Priset är ett pris för debuterande läromedelsförfattare.
Mer information om Lärkan och Lärkungen hittar du på SLFF:s webbplats, www.slff.se/stipendium/Priserforlaromedelsforfattare/
2019
Nu är det enklare att söka tillstånd genom ALIS nya tillståndsformulär. Formuläret används för de vanligaste typerna av användning av kortare texter som återfinns i ALIS prislista.
Registrera er och logga in, fyll i er planerade användning och få preliminär prisuppgift direkt. Så snart vi tagit emot förfrågan generas ett digitalt tillstånd som skickas till er inom kort via mejl.
Vi ser fram emot inkommande förfrågningar! Har ni frågor om tillståndsformuläret mejla tillstand(at)alis.org.
För användningar där prislistan inte är tillämplig tar vi gärna emot er förfrågan till juridik(at)alis.org. Exempel på sådana nyttjanden kan vara nyutgivning av hela böcker i olika format, dramatiseringar för scen, film, tv och radio, användning av längre verk i digitala produkter och andra typer av vidareanvändningar där individuella lösningar behövs och avtal tecknas.
2019
I mars kom förslaget om nationell bibliotekstrategi, Demokratins skattkammare, som tydligt lyfter biblioteken som en förutsättning för demokratin, den femte statsmakten. Förslaget kommer i en tid då bibliotek efter bibliotek monteras ner. För Sveriges Författarförbund är biblioteken en huvudfråga. Förbundet skriver i ett öppet brev i Dagens Nyheter om bibliotekens betydelse för varje människas lika värde och som ett forum för samtal, möten och tillgång till vårt kulturarv.
Grethe Rottböll, Författarförbundets ordförande, skriver:
I enlighet med den Nationella biblioteksstrategin anser vi tvärtom att man bör utveckla biblioteken. Därför bör Stockholms stads politiker lyssna på och hålla möten med oss författare, översättare och bibliotekarier som har bidragit, och bidrar, till att Sverige är en bildnings- och kunskapsnation. Vi vill fortsatt vara stolta över ordet, över litteraturen, yttrandefriheten och Sveriges aktiva del i en värld där samtalen över språkgränserna är en nödvändig förutsättning.
På Facebook finns information om låneaktion för att stödja och utveckla biblioteken.
2019
2018 års bok i Stockholm läser är För Lydia av Gun-Britt Sundström. Den 24 april ordnades en bokcirkel inför publik på Stockholms stadsbibliotek där publiken deltog med frågor och kommentarer.
Stockholm läser startade 2002 av författaren Helena Sigander och nu drivs detta läsprojekt av Författarcentrum och Stockholms stadsbibliotek. Varje år anordnas bokcirklar, författarsamtal och andra evenemang med anknytning till årets bok. För att kunna bli Stockholm läser-bok så krävs bland annat att boken utspelar sig i Stockholm, den ska vara minst 15 år gammal och inte för tjock. Läs mer om projektet här.