Ärvda rättigheter
När en upphovsperson, exempelvis en författare eller översättare, har skapat ett verk blir det skyddat av upphovsrätten. Verket är upphovsrättsligt skyddat under upphovspersonens livstid och 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. Under dessa 70 år finns upphovsrätten för verket hos rättighetshavarna. Därefter är det fritt för var och en att, med respekt, använda sig av verket. Läs mer om upphovsrätt.
Dödsbo
När någon avlider bildas per automatik ett så kallat dödsbo. Ett dödsbo är en juridisk person och omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Ett dödsbo kan endast upplösas genom arvskifte. Ibland kan rättighetshavare av olika anledningar välja att inte skifta dödsboet.
Huvudregeln är att dödsboets delägare förvaltar dödsboet gemensamt. Delägarna i ett dödsbo är den avlidnes arvingar och testamentstagare. Tillsammans beslutar dödsbodelägarna vad som ska hända med tillgångarna som den avlidne lämnat efter sig. Om en person ensam ska förvalta ett dödsbo måste hen få en fullmakt från övriga dödsbodelägare.
Bouppteckning
En bouppteckning ska upprättas senast tre månader efter dödsfallet och skickas till Skatteverket senast en månad efter att den upprättats. Bouppteckningen är en skriftlig förteckning som visar vilka som är den avlidnes dödsbodelägare enligt lag och/eller testamente.
Bouppteckningen har en civilrättslig betydelse. Det innebär att när bouppteckningen är registrerad och godkänd av Skatteverket så kan man använda bouppteckningen som en legitimationshandling när dödsbodelägarna exempelvis ska ta ut dödsboets pengar från banken.
Då efterlevande maka, make eller registrerad partner ärver före gemensamma barn, är det vanligt med dödsbon med endast en dödsbodelägare. Det finns även andra fall där det uppstår dödsbon med ensam dödsbodelägare. Vid dessa fall behövs ingen särskild arvskifteshandling.
Var hittar jag bouppteckningen?
För att ALIS ska kunna en betala ut ersättningar till rättighetshavare behöver vi få in bouppteckning för den avlidna upphovspersonen. Har en eller flera arvingar i sin tur avlidit behöver vi även få in bouppteckningar för dem. Bouppteckningar kan hämtas hos:
Om bouppteckningar samt andra handlingar är upprättade i annat land än Sverige behöver vi ta emot dem vidimerade, tillsammans med en översatt kopia som även den är vidimerad.
Arvskifteshandling
En arvskifteshandling är en handling som upprättas och skrivs under av arvingar och testamentstagare vid ett arvskifte. Handlingen bekräftar hur dödsboet, eller arvet, ska fördelas efter den avlidne. Handlingen ska undertecknas av samtliga arvingar/dödsbodelägare och är en privat uppgörelse mellan dödsbodelägarna. Handlingen behöver vidare inte bevittnas eller skickas in och registreras av någon myndighet.
Detta är varför vi på ALIS efterfrågar en kopia på den här handlingen om sådan finns – eftersom det är den som slutgiltigt visar vem som ärver upphovsrätten efter den avlidne.
Vilka kan företräda dödsboet?
Ett dödsbo förvaltas av samtliga dödsbodelägare gemensamt. Dödsbodelägare kan välja att ge en dödsbodelägare, eller annan extern person, fullmakt att företräda övriga dödsbodelägare i kontakten med ALIS. Om den avlidne efterlämnat ett testamente där hen utsett en testamentsexekutor är det dock testamentsexekutorn som ska företräda och förvalta dödsboet.